Det största delen av fjärrvärmen produceras av resurser som annars skulle ha gått förlorade. T ex avfall, spillvärme eller rester från skogsindustrin. I Linköping och Katrineholm har vi en stor andel kraftvärme. Det innebär att vi producerar el samtidigt som vi producerar värme och i och med det utnyttjas bränslet effektivt.

Fjärrvärme produceras i en central anläggning som har en effektiv förbränning och en avancerad och effektiv reningsutrustning. Det leder till att mängden miljöförorenade utsläpp till luft blir mycket lägre än om varje fastighet hade haft sin egen panna. Fjärrvärmen spelar en stor roll för de minskade luftföroreningarna i våra städer.

Ett fjärrvärmenät är en förutsättning för samtida produktion av el och fjärrvärme i så kallade kraftvärmeverk. Det ger ett mycket bättre utnyttjande av bränslet (90 procent) än i ett kondenskraftverk där el produceras men där värmen inte tas tillvara utan kyls bort i luften eller i vattendrag (30 procent).

Fjärrvärme kan även utnyttja bra förbränningsteknik och då går det att elda material som annars inte skulle få någon användning. Det kan vara rester från skogsindustrin, som till exempel grenar, toppar och bark, vilket eldas i Kisa, Borensberg Sturefors och Linköping. I Linköping förbränns även hushållsavfall, återvunnet trä och andra återvunna bränslen som plast och gummidäck. I Skärblacka tas spillvärme från Billerud tillvara för att värma hus i samhället. I och med detta bidrar fjärrvärme med att återvinna energi som annars skulle gå förlorad, vilket ger ett mer resurseffektivt samhälle.

I figuren nedan finns en jämförelse mellan utsläpp från några vanliga uppvärmningssätt. Jämförelsen gäller en normalstor villa i Linköping med ett värmebehov på 20 MWh per år.

Källanvisningar
Oljepanna: Energimarknadsinspektionen, Uppvärmning i Sverige 2007
Direktverkande el: Svensk Energi
Värmepump: Naturvårdsverket - El från kolkondens COP 3