Kategorier

Allmänt

Att mäta eller inte mäta

Just nu diskuterar EU-parlamentet hur vår energianvändning ska mätas i framtiden. Ska man mäta per månad, dygn, eller timme? Ska alla kunder ha avancerade elmätare? Detaljkunskaper om energianvändning ger oss helt klart bättre underlag för energieffektivisering. Det möjliggör också nya produkter på elmarknaden där priserna kan variera över dygnet vilket styr mot minskad konsumtion när efterfrågan annars är som störst. Samtidigt måste nyttan med exempelvis  timmätning ställas mot kostnaderna. Timmätning kräver avancerade mätare som kostar några tusen kronor styck samtidigt som mätvärdeshanteringen (Det blir många mätvärden på ett år!) blir väsentligt dyrare än tidigare.

Frågan är hur mycket energi en lägenhetskund, som kanske har en energiförbrukning på några tusen KWh per år, kan spara genom timmätning? Är det lönsamt i förhållande till kostnaderna? Jag tror definitivt att införande av timmätning skulle kunna bidra till mer en effektiv energianvändning, men vi måste noga överväga om alla elanvändare verkligen kan dra nytta av en sådan satsning.

Energieffektivitet för ökad konkurrenskraft

Hemma i Sverige kopplas ofta frågor kring energieffektivitet ihop med miljö- och klimatfrågan. Genom att använda energi mer effektivt bidrar vi till minskad miljöpåverkan. Även i Bryssel är givetvis miljöfrågor viktiga, men här lyfts konkurrenskraft ofta  fram som ett viktigt motiv för effektivare energianvändning. Med avsevärt billigare arbetskraft i Kina och Indien måste EU slå vakt om sina konkurrensfördelar – ett sätt är att  använda energi smartare sätt än konkurrenterna. Varje sparad kilowattimme (eller ”negawattimme” som det kallas) i produktionen av bilar, mobiltelefoner eller pappersmassa bidrar till vår förmåga att tävla på de globala marknaderna.  Istället för att slösa bort vår energi kan vi satsa den på att utveckla vårt näringsliv. Detta är särskilt aktuellt i dessa tider av ekonomisk kris i flera av medlemsstaterna.

Det finns inget energiföretag som vill se den energi man producerar gå till spillo – Därför måste vi sträva efter att varje kilowattimme som inte gör någon nytta blir en negawattimme!

ESS - den svenska energibranschens kompetens

ESS planerade anläggning i Lund

I förra veckan hade jag förmånen att lyssna på en mycket intressant presentation i EU Parlamentet med koppling till den svenska energibranschen. I Lund kommer en enorm anläggning att byggas för forskning inom flera områden, exempelvis materialvetenskap, kemi, biologi och geofysik. Anläggningen är en såkallad neutronkälla där neutroner framkallas genom att atomer slåss sönder när en proton ”skjuts” mot ett material med mycket hög hastighet. Genom att studera förloppet kan forskarna få kunskap om olika materials egenskaper, kemiska processer och fysikaliska fenomen. Dessa kunskaper kan i sin tur göra det möjligt att utveckla effektiva batterier, effektiv bränsleutvinning eller extremt tåliga material.

Anläggningen som kallas ESS – European Spallation Source – är intressant ur energisynpunkt i flera avseenden. När verksamheten är i full gång kommer den att kräva en anslutningseffekt på 38 MW och har ett årligt energibehov på 250 GWh. Vi pratar alltså om en energianvändning motsvarande en mindre svensk stad!

För att hantera energifrågorna har ESS tagit hjälp av E.ON och Lunds Energikoncernen som tagit fram ett koncept för anläggningens energiförsörjning. Från att projektet började 2002 har man genom att planera in smarta energieffektiviseringsåtgärder minskat den beräknade energianvändningen med mer än 50 %. Verksamheten i anläggningen resulterar i stora mängder spillvärme. Detta kommer att  tas tillvara av Lunds Energi för omvandling till fjärrvärme för uppvärmning om närliggande bostadsområden.

De goda energimässiga förutsättningarna är en viktig orsak till att anläggningen byggs i Sverige. Bra jobbat E.ON och Lunds Energikoncernen!

Läs gärna mer på http://ess-scandinavia.se

Full fart i den europeiska huvudstaden

Efter något mer än en vecka på plats i Bryssel är vi praktikanter i full gång med våra uppdrag. För egen del innebär det fördjupning i EU-kommissionens förslag till energieffektiviseringsdirektiv som kommer att påverka den svenska energibranschen i flera avseende – exempelvis när det gäller mätning, kundinformation och inte minst förändrade energivolymer. Vi har ett gott stöd i Sylvia, från kansliet i Stockholm och inte minst våra skandinaviska grannar på Dansk Energi som vi delar kontor med.  

I fredags deltog vi i ett seminarium som arrangerades av EU-kommissionen om kvotpliktsystem för energieffektivisering. Det var intressant att se hur energifrågor debatteras på EU-nivå. Samtidigt som medlemsstaterna har flera gemensamma intressen och övergripande mål inom energiområdet så är synen på energi och energimarknaden ibland mycket olika .

Det som också slog mig var hur få representanter från ”riktiga” energibolag som fanns på plats under debatten. Tillställningen dominerades istället av konsulter, nationalekonomer och jurister knutna till olika myndigheter och organisationer. Det skulle nog inte skada med fler representanter från ”verkligheten” för det är trots allt vi som ska leva och arbeta utifrån de förutsättningar som beslutsfattarna i Bryssel fastställer åt oss.

Hemma i Sverige så står snart mitt nya hus klart efter nästan 9 månaders byggtid. Det är ett välisolerat fjärrvärmeuppvärmt lågenergihus som kompletteras med solfångare, FTX-system och inte minst en braskamin.  Det ska bli mycket spännande att följa energianvändningen i vinter!